hjärtat slog i 120 och lite till

nu har jag varit ute och letat efter min älskade hund, trodde att han hade dött, var livrädd. pappa var ute med våra hundar och fonzie stack, var så skit rädd att han hade gått igenom isen eller blivit överkörd. men efter att vi hade letat efter honom ett tag så kom han lunkandes påvägen. började gråta av lycka. haha 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0