I februari var jag i Björnrike med min familj på skidresa. Det hade nyss tagit slut med min dåvarande pojkvän som jag försökte komma över ganska fort. Min bästa kompis Amanda hade sen tidigare blivit bjuden på balen av en kille. Jag blev lite sugen på att också gå på balen och Amanade ville gärna ha med mig. Så efter lite luskande fick vi reda på att det var en kille i Amanas baldejs lag som fortfarande inte hade någon dejt. Amandas baldejt pratade lite med killen om att hanns baldejt hade en kompis som var ledig och gärna gick med på balen. Amanda gjorde allt för att winga så extremt bra som möjligt, och hon lyckades. För samma dag, då jag satt i bilen hem från Björnrike. plingade det till i telefonen. Ett medelande från en kille jag inte hade någon aning om vem det var dök upp på min skärm. Dock hade jag suttit spänd i 4 timmar och väntat på att han skulle skriva till mig, haha, Amanda hade redan berättat att han skulle höra av sig. Men medelande var väldigt fint och det gick helt klart hem. Först tänkte jag "haha men gud, såhär kan jag väll inte göra? gå på balen med någon jag inte känner eller vet vem det är???". Men de tankarna ändrade på sig rätt fort och jag svarade ja.

 

Efter att jag svarat ja förstod jag att detta inte skulle bli helt lätt. Jag hade just sagt ja till att gå på balen med en kille jag aldrig någonsin träffat. Men efter att jag någon dag senare frågat om hans nummer, smsade vi i några dagar. Hade jag blivit lite intresserad av honom vid detta tillfället? JA. Någon dag senare skulle jag på födelsedagsparty till min kompis. Jag pratade med William om de och han skulle kanske också dit. Bara tanken av att jag skulle träffa min baldejt första gången på en fest gjorde mig lite nerväs, eller ja, mycket! Vi hade pratat om att ta en fika eller ses hemma hos honom. Men när jag insåg att vi skulle ses, nu, ikväll, så blev jag rätt jäkla nervös. Men mitt i det hela tänkte jag "jäklar vad kul, det är bara att köra. vad har jag att förlora??" Så jag skickade iväg ett sms och frågade om jag kunde få sova hos honom. Helt klart något av de knäppaste jag gjort! Men han sa ja. Då började mitt hjärta slå ännu mer. Men när han väl klev in genom dörren och in på festen så blev jag helt stel. Jag sa hej och spelade att jag var hur cool som helst. Men i själva värket hoppade hjärtat från tårna till pannan. Vi pratade ytterst lite innan vi skulle hem. Efter att vi släppt av några kompisar på vägen så satt han och jag själva i bilen. Jag märke hur extremt nerös han var och jag som älskar att prata gjorde nog honom ännu mer nervös när min mun babblade om allt hela tiden. 

 

Första natten blev iallafall väldigt bra. Vi lärde känna varandra och jag lyckades flörta mig till min första kyss. Efter den natten så smade vi konstatt och träffades någon dag i veckan tills jag blev inneboende här. Efter vi träffats tre gånger fick jag nyckel till lägenheten och ja, allt gick väldigt fort! Allt kändes så bra och kärleken sprudlade i kroppen. Är så tacksam att jag fått träffa en så underbar människa. Min fina William!